Ljusets betydelse

Ljuset betraktas som arkitekturens fjärde dimension och spelar stor roll för inredningen och trivseln. För att få rätt atmosfär, ge rummen djup, framhäva intressanta inredningsdetaljer eller trolla bort mörka hörn – här är ljuset din bästa vän. Det kan jämföras med en osynlig arkitekt som bidrar starkt till det subjektiva välmåendet, och därmed definierar kvaliteten när man vistas i en byggnad. Ett rums atmosfär och identitet kan förändras i grunden med hjälp av rätt belysning: Till att börja med genom ljusets färg, men även genom exakt avstämd placering och riktad belysning.

Genom att medvetet välja hur ljuset ska falla in kan du betona materialens struktur och textur, till exempel hos betong, trä eller natursten. Om ljuset styrs på rätt sätt ger det rummet ökat djup och dimension genom att definiera gränser eller skapa större blickvinklar. Dessutom är ljuset en faktor som påverkar vår inre klocka, som har olika behov beroende på tiden på dygnet. Belysningen i ett rum bör därför alltid planeras med tanke på helheten, till exempel genom att kombinera flera ljuskällor av de tre olika typerna av belysning:

1. Rätt grundbelysning är en central aspekt för att rummet ska bli jämnt upplyst. Inbyggda LED-lampor med bred spridning eller plafonder som ger jämn och behaglig belysning.
2. En funktionell zonbelysning med hjälp av punktvisa spottar, ljuslister eller golvlampor underlättar vid arbete, matlagning eller läsning i de olika delarna av bostaden eller lokalen.
3. Accentbelysningen kan vara i form av indirekt belysning som vägglampor, ljuslister eller uplights och har till uppgift att sprida mjukt ljus, sätta färgglada accenter eller skapa en särskild atmosfär.

Från energigivare till avkopplande effekt: Ljus är inte bara till för att lysa upp och skapa säkerhet, utan påverkar även våra biologiska processer som styr faktorer som välbefinnande, energinivå och sömnkvalitet. Ljuset påverkar våra ögon via näthinnan och direkt vidare till hjärnan som styr våra hormonnivåer. Om kroppen får för lite ljus utsöndrar den mindre av lyckohormonet serotonin, en signalsubstans som gör att vi blir nöjda och på gott humör. Under den mörka delen av året är ljuset även ansvarigt för högre melatoninproduktion i kroppen, vilket kan fungera som ett naturligt sömnmedel.

Räcker det alltså med mer ljus för att få ökad energi och bättre humör, eller krävs det en annan typ av ljus? Faktum är att en rad studier visar att rätt ljus kan främja välbefinnandet och därmed öka koncentrationsförmågan. Ljuset har alltså en avgörande påverkan på vår dygnsrytm och spelar stor roll när det gäller våra sömn- och vakenhetscykler. Det är därmed inte så konstigt att läkare, psykologer och inredare rekommenderar mer ljus. Det viktiga är då att integrera ljuset hemma eller på arbetsplatsen på ett sätt som ger oss energi när vi behöver prestera – och får oss att slappna av när vi behöver vila.

Att ljus är förknippat med otaliga biologiska processer är självklart – och den mänskliga organismen är inget undantag. Den är fundamentalt beroende av ljusspektrumet i och med att impulserna via näthinnan påverkar den hormonella jämvikten direkt och därmed även vår cirkadiska klocka, som ofta kallas dygnsrytmen.

Det är just den här insikten som ligger bakom Human Centric Lighting, eller HCL. Belysningskonceptet ställer oss människor i centrum genom att ge oss dagsljuset vi behöver, oavsett tid på dagen. Vår biologiska klocka eller dygnsrytm styrs av det naturliga dagsljuset. Under dagens lopp förändras ljusets effekt och färgtemperatur. Vid soluppgång och solnedgång kännetecknas ljusets naturliga färgtemperatur av höga andelar gult och rött, mitt på dagen är det den blå andelen som dominerar i spektrum. Utifrån detta är det lätt att räkna ut vilket ljus som passar vid vilka tillfällen: